Min bokade tid är 08:00.
Jag sitter utanför förlossningen med ca 4 gravida kvinnor på en bänk, visst! Solen skiner och jag är nog varm så de 16 grader det är ute känns uppfriskande och svalkande....men efter att vi ringt på klockan till avdelningen så ber dom oss vänta utanför. För dörren öppnas 08!?????!!
Hur tänkte dom då?
Läs då att vi ska vara i god tid för att hinna registrera oss i receptionen och hinna kissa i mugg OCH hinna fylla i en blankett innan besöket......hm!?

" The happiness of your life depends upon the quality of your thoughts"
- Marcus Aurelius

Imorgon bitti har jag tid för ett s k KUB test. Det är ett blodprov samt Ultraljud som de rekommenderar gravida över 30 år att ta för att beräkna risken för downsyndrome hos 'fostret' (älsklingen).
Jag vet egentligen inte varför jag tackade ja till att ta det, för jag har ingen aning om vad jag skulle göra om resultaten visade att risken är stor för det.
Jag känner ingen oro för att det ska vara något fel och min magkänsla säger att jag aldrig skulle kunna göra en abort heller...
Det är många tankar man har just nu. Men jag tänker göra testet och ta det därifrån helt enkelt. Lönar sig inte att oroa sig i förväg iallafall.
Blodprovet är taget i v 10 och imorgon är det Ultraljud. Jag längtar till 08:00 för då får jag se mitt lilla pyre. Den känslan och de tankarna tar helt över allt annat.
För er som blir fundersamma över 13+4 som står i rubriken så är det antalet gångna veckor och dagar. Jag är alltså i graviditets vecka 14 (13 fullgångna veckor samt 4 fullgångna dagar).

Tränade ett pass idag. Körde rygg och biceps. Kändes helt ok men blev ganska snabbt osäker på vikterna. Ska få ett träningsschema av B, det känns skönt!
Ska satsa på fler repetitioner och färre set, sedan blir det mer cirkelträning. Så kommer köra flera muskelgrupper på samma pass. Lite mer intensivt men som sagt med lägre vikter. Träningen under dessa månader ska mest handla om att uppehålla och stimulera kroppen.

Nu ska jag ta ett äpple och måste 'avlägsna min piercing i naveln' inför besöket imorgon.

Till nästa gång!

Ps. Hoppas att de kan se könet redan imorgon, med lite tur så!

Var och tränade på lunchen med en kollega. Vi kom in på bloggande och jag kände hur det vattnades i munnen på mig. Som när man är hungrig och sugen på ngt speciellt...den känslan fick jag av att prata om det.

Har saknat det!

Nu känns det som att det händer så mycket i livet. Jag är gravid i v 14, jobbar heltid ett tag till, måste hålla igång med träningen och vara hälsosam så jag inte blir ett svullo som när jag var gravid med lilltjejen. Det är oftast enklare sagt än gjort för många som måste stå ut med alla 'cravings'. Jag har inte haft några hittills och hoppas att dom isf endast är för frukt och nyttigheter.

Min tanke med denna blogg är att skriva om livet, mina känslor, resor som planeras, mammaledighet, min graviditet och att redan vara mamma. Det är underbart men det är även så att man sliter sig i håret många dagar och bara vill stänga in sig på rummet, läsa en bok, dricka en flaska vin och trycka i sig choklad. Att vara mamma är som att åka berg och dalbana! Det som håller en uppe är den vilkorslösa kärleken (och alkohol). haha...nä då!

Detta är mitt introduktions inlägg, ska hålla det hyfsat kort och hoppas att ni kommenterar och delar med er av era känslor, tankar, funderingar, frågor.

Kommer nog lyckas klämma in en del om kost och träning då det är en stor del av livet i mitt hushåll. Sen blir det fokus på graviditeten med alla dess krämpor och härligheter!

Läs nu flitigt, så ska jag skriva flitigt.

Till nästa gång!

Mitt första inlägg.